Lydnad med bästa instruktören
Idag har vi kört lydnad med den absolut bästa instruktören, tålamod till tusen. Asti och jag gör små framsteg varje gång vi ses.
Asti har fint fokus vid min sida och ingångarna vid inkallning börjar bli riktigt bra. Kommer ha ingång framför mig, samma som IGP. Linförhet/frittfölj har blivit bättre men långt ifrån där vi ska vara sen, vi kämpar på.
Men jag måste faktiskt skryta över Asti. Hallen som vi var i idag, är en större hall med 3 st banor. Det är kompostgaller och draperier som är väggar till nästa hall. Hallen bredvid var det agillityträning med en massa tjoande och skallande hundar, men ändå så har hon fokus på vad vi håller på med.
Sofia visade hur jag börjar med apporteringen och min träning på att bara sitta ner när hon ska hålla något i munnen satt riktigt fint idag. Har kämpat med det. Asti har rest sig varje gång, men nu rackans satt hon ner. Så kul när man ser framstegen.
Lydnadsbiten kommer ta mycket längre tid för oss. Vi tränar främst för att Asti ska bli en resurs i SAR Sweden. Sök efter människor och föremål. Spår ingår också, sen funktionslydnad. Tävlingslydnaden kommer sitta, det tar bara lite längre tid.
Som jag sagt tidigare, tävlingslydnaden är min sämsta gren, men jag börjar att tycka om det mer och mer. Asti spelar stor roll i detta. Hon har fint fokus, balanserad och blir inte plingplong. Hon passar mig jättefint. Fortsätter det så här så kommer vi bli ett bra team.
Efter lydnaden åkte vi upp till mina föräldrar, paradiset för hundarna, stor inhängnad tomt där de kan springa och busa som de vill. Nu är det riktigt nöjda här hemma.
Imorn ska vi iväg på nya äventyr.
Bild: Asti och Ztorma på landet.
